Deckarsommar
Ja jag har ju sagt det förut.... Deckare ska man läsa på sommaren..... Och det har jag gjort! Jag har varit dålig på att blogga också, det kan eventuellt ha ett sammanhang. När jag är hos mamma och pappa har jag inte lika stort behov av datorn och får mer ro att läsa. För att det nte ska bli en massa tjatiga inlägg tänkte jag sammanfatta deckarskörden hittills i några kommentarer.
Upptakten måste ju sägas vara Stieg Larssons Milleniumtriologi som jag tycker att jag redan tjatat tillräckligt om. Har dock inte sagt så myket om Luftslottet, men den faller under samma kategori som de andra två: mycket bra! Jag tycker om upplägget med att den första boken är som en pusseldeckare eller stängda rummet-deckare, den andra är en polisroman och den sista en spionroman, men fortfarande med samma röda tråd och två huvudpersoner som egentligen inte passar in i någon av genrerna.
Följande har vi Helene Turstens En Man Med Litet Ansikte men den har jag redan skrivit om här.
Sen har jag läst tre av Mari Jungstedts böcker, Den Som Ingen Ser, I Denna Stilla Natt och Den Inre Kretsen, och dessa har jag diskuterat här och här.
Eftersom jag tycker om att läsa många böcker i samma serie i följd har det även blivit tre av Arnaldur Indridasson. Änglarösten, Mannen i Sjön och Vinterstaden. Jag har ett lite kluvet förhållande till honom, det känns som att jag borde tycka han är jättebra på grund av all positiv kritik han fått och att det är så annorlunda och allt... Men jag vet inte riktigt, jag gör det ibland, men ibland tycke jag bara att allt är grått, deprimerande och tråkigt.... Fast eftersom jag nu lärt känna huvudpersonen Erlendur kan det vara vanskligt att sluta mitt i, jag vill ju veta vad som händer! Mannen I Sjön var iallafall en riktigt bra bok, den tyckte jag om! Det var en bra historia, men den var också informativ på ett historiskt och samhälleligt plan.
Jag har också äntligen tagit mig igenom Camilla Läckbergs Tyskungen. På många sätt tycker jag den påminner om Mannen i Sjön. Till exempel det här med de historiska referenserna och en handling som utspelar sig i olika tidsåldrar. Jag har dessutom märkt att jag tycker väldigt mycket om huvudpersonerna i boken och jag uppskattar att vardagsskildringarna är så trovärdiga med roliga detaljer. Jag skiter fullkomligt i om Jan Guillou och Leif G W Persson dumförklarar folket när de i princip menar att vi inte förstår bättre än att uppskatta olitterära deckare som exempelvis Camilla Läckbergs... Jag blir så trött på gubbar som tror de vet allt bara för att de är i tidningen fyra gånger i veckan...Egentligen tycker jag ganska bra om dem, iaf GW, men spelar det verkligen någon roll om man inte läser Dostojevski eller Strindberg varje vecka?
Sist men inte minst fick jag låna Anna Janssons Pojke Försvunnen av en granne i sugan. Mycket uppskattat! Hennes senaste Främmande Fågel tyckte jag var riktigt bra och intressant med aktuella samhällsdiskussioner! Den här gick i samma stil och är helt klart läsvärd!
Det här är lite av det jag läst i sommar och jag hoppas att jag kan komma igång med bloggandet igen innan jag kommer att förlora internetuppkopplingen i några veckor...
2 kommentarer:
Jag läste Arnaldur Inridassons två första böcker efter varandra för något år sedan, men sedan har jag inte ramlat över någon mer så det har inte blivit att jag har fortsatt. Jag gillade i alla fall de två jag läste!
Och vad gäller det där med att läsa "bra" böcker, tycker jag som skolbibliotekarien på skolan där jag gick år 1-6. Hon köpte gladeligen in Kitty- och Tvilling-böcker osv. för hon menade att det var bättre att eleverna läste något över huvud taget än att de inte läste alls. Hon hade själv hittat sitt läsintresse genom Kittyböcker för länge sedan, och så småningom breddat sig lite mer. Om jag bara skulle läsa Dostojevski och Strindberg skulle jag nog tröttna rätt fort är jag rädd.
Jag tror hon är inne på helt rätt spår, jag började också läsa kitty och Tvillingarna och har nog läst det mesta av åtminstone Kitty. Tyvärr tror jag att många anhängare av gubbarna är såna som inte läser något annat än serierna och sportdelen i lokaltidningen men ändå tror att man måste hålla på rätt sida... Jag läser gärna deckare (obviously) men jag läser också en hel del "fin"litteratur. Jag väljer själv vad jag läser och jag känner mig varken dum eller superintelligent vid de olika tillfällena, bara underhållen. Det är det läsning av ickekurslitteratur är till för tycker jag.
Skicka en kommentar