Vågorna - Virginia Woolf

Jag har aldrig läst något av Virginia Woolf förut så en full bokhylla tyckte det var dags i förra månadens pocketkedjepaket. Jag är väldigt tacksam för att hon skickade just den boken till mig för annars hade jag antagligen inte tagit mig för att läsa något av Virginia Woolf.

Det här är inte den bästa bok jag läst och inte ens den näst bästa, men det var roligt att läsa! Jag har saknat textanalysen sen jag slutade gymnasiet och det var ju ett tag sedan. Men här finns det massor att ta av. Miljoner beskrivningar och metaforer. Det är symboler hit och symboler dit och ett mycket tydligt tema som följer hela boken. Titeln Vågorna är synlig på mer än ett sätt, men jag tänker speciellt på att texten är skriven i böljande meningar så det känns nästan som att man guppar på vågor själv när man läser.

Mycket fascinerande författare och jag kan förstå varför hon förtjänat all denna uppmärksamhet. Nu är jag lite sugen på att läsa mer, men det får vänta tills min avdankade analyshjärna återhämtat sig.