Andarnas Hus - Isabel Allende
Andarnas Hus är nog den bok jag haft störst tryck på mig att läsa. De senaste 10, säkert fler, åren har mamma tjatat och tjatat och rekommenderat och jag har alltid sagt -ja, kanske senare...
Nu fick hon välja böcker till julläsningen och jag kände att det faktiskt var dags för Andarnas Hus den här gången. För varför skulle jag inte tycka om den? Den utspelar sig i Sydamerika och har starka inslag av magisk realism och parallellerna med Gabriel Garcia Marquez som är en av mina favoritförfattare är mycket tydliga!
Jag har såklart sett filmen flera gånger, men jag måste säga att jag inte minns mer än ett rullande huvud och att vid ett speciellt tillfälle blev jag tillsagd att det kanske vore lämpligt att titta bort...
Generationsfrågan är en av alla likheter med Hundra år av ensamhet av Garcia Marquez som jag tycker särskilt mycket om. Vi får en tillbakablick på Chiles historia samtidigt som vi följer den politiska utvecklingens påverkan på familjen genom fyra generatione och hur deras relationer till varandra förändras i samma takt. Jag är inte överförtjust i relationsskildringar, men när de används på det här sättet är det ett av de bästa teman jag vet.
När jag läser på om boken på Wikipedia ser jag att den är vanligt förekommande i många kursplaner och speciellt vanlig ska den tydligen vara på det program jag läst, tyvärr verkade inte mina lärare tycka det då... Men jag fick ju läsa Hundra år av ensamhet iofs. Det hade dock varit väldigt intressant att jobba med dem parallellt för att kunna titta på likheterna i ett annat ljus.
Egentligen är det inte en särskilt tjock bok, men det tog mig ovanligt lång tid att läsa ut den, särskilt som jag var helledig och hade alla möjligheter i världen att streckläsa. Men det gjorde sig inte riktigt och det kanske är bra att den får ta sin tid. Om jag har något särskilt att ge negativ kritik är det något Allende inte rår för. Jag tycker inte om översättningen, den baseras på ett delvis ålderdomligt språk som inte passar in med resten av texten och inte sällan dyker ord upp som jag har svårt tro platsar i en vanlig ordbok.
Det är självklart att jag skulle tycka om Andarnas Hus, men det är mer ett konstaterande än ett överväldigande som ofta annars drabbar mig. Det är helt utan tvekan en mycket mycket bra bok och om jag får tillfälle att läsa mer av författaren och är lika imponerad är det troligt att hon kommer att hamna bland de allra bästa.
1 kommentar:
Den här boken tog mig också väldigt lång tid att läsa, jag läste den intensivt i omgångar. Kände också kopplingen till Garcia starkt, dock gillade jag den här mer.
Skicka en kommentar