Fördjupade studier i katastroffysik - Marisha Pessl

Egentligen borde jag ha börjat plugga nu. Men jag har svårt att koncentrera mig och måste nog skriva om det här innan jag kan starta. Jag var till och med tvungen att ligga och läsa två timmar i sängen innan jag gick upp imorse. Så svårt var det att slita sig från en av de smartaste böcker jag läst på länge. Den är inte jättebra på samma sätt som jag tyckte Flyga Drake var. Men den är så utstuderad, genomtänkt och intelligent att det är svårt att sluta läsa. Och det blir ett problem när man inte någon gång under 550 sidor vill lägga ifrån sig boken. Mycket annat blir försummat.


Kortfattat handlar boken om Blue van Meer som är uppfostrad och utbildad av sin far, professorn i statsvetenskap, resandes mellan USAs alla delstater. Hon kan allt om historia, sociologi, psykologi, biologi, litteratur, film, konfliktteori och massor av andra ämnen som tonåringar vanligtvis inte är särskilt familiar with. Däremot vet hon väldigt lite om livet och hur man beter sig på highschool, med vänner, med andra vuxna. Det blir en omvälvande upplevelse för henne att komma ut i verkligheten.


För min del börjar boken, trots en del dramatiska ledtrådar, som en high school-skildring litegrann i stil med Curtis Sittenfield. Däremot gör den en svag kurva in mot äventyrsroman men svänger vidare till deckare innan det tvärt blir en spännande thriller som avslutas som ja jag vet inte vad, det som inte dödar härdar-roman. Samtidigt som det självklart är en fiktiv biografi... Och trots allt detta är det aldrig någonsin oklart vad som händer, varför det händer och med vem det händer. Alla lösa trådar är smidigt ihopknytna. Det ryktas att hon skrev i excel för att inte tappa bort något längs vägen.


Eftersom Blue är en väldigt välutbildad ung tjej som är ovan vid livet är för henne allt som händer något som kan härledas till vetenskapen och litteraturen. Hela romanen igenom refereras det friskt till romaner, filmer, vetenskaplig texter. Jag är inte alls i närheten som så otroligt allmänbildad som Blue så jag har ingen aning om alla dessa verk är verkliga eller om det är en ohejdad mix av allt möjligt. Till min stora förtjusning är Gabriel Garcia Marquez ofta förekommande och han är iallafall på riktigt!


Precis som Curtis Sittenfield ger Marisha Pessl väldigt detaljerade skildring av platser, människor och händelser. Ibland så pass att man inte riktigt vet vad man egentligen pratade om från början. Det skulle dock vara omöjligt att utelämna dem eftersom de till stor del ger boken dess speciella karaktär.


Ett ganska diskret tema genom hela boken handlar om fjärilar. Det är inget som nämns men jag associerar det med kaosteori. Men snarare en kontradiktionell kaosteori. Allt är väldigt utstuderat. Om en fjärils vingslag skulle ha förändrat historien så är det en del av historien som passerar ganska obemärkt. Eller?


I en diskussion mellan Blue och hennes far nämns ganska hånfullt att dumma amerikaner inte stod ut med olyckliga slut. Och när jag har cirka femtio sidor kvar kom jag återigen att tänka på det. Tänk om författaren i ren trots skulle lämna slutet öppet för alla att dra sina egna slutsatser. Katastrof! Jag har inte nystat in mig i en historia på över 500 sidor för att inte få veta vad det var som egentligen hände!


Själva strukturen i boken är uppbyggd i form av en kursplan. Varje kapitel är ett litterärt verk. Och självklart måste en kurs avslutas med en tentamen. Det är en blandning av sant eller falskt, flervalsfrågor och uppsatsfrågor. Här kan man om man har varit tillräckligt uppmärksam genom kapitlen kanske eventuellt ana sig till slutet, eller historien om man så vill, eller så kanske man svarar helt fel och får ett slut som inte alls är tillfredsställande. Men jag tror inte det spelar någon roll.


Jag måste även ge en eloge till översättaren. För att hon har hängt med genom alla svängar och för att kunna återge resonemangen och relationerna och för alla referenser och citat. Utan en utmärkt översättning skulle inte boken ha varit lika givande på svenska.


Marisha Pessl säger i en intervju att hon tycker det är synd att så pass få människor läser böcker nu för tiden. Varannan amerikan läste tydligen inte en bok under förra året. Detta ska dock jämföras med Sverige där 48% av oss läser minst en bok i månaden. Nästa månad tycker jag att ni ska läsa den här!


Som en liten aptitretare rekommenderar jag hemsidan. Där finns en hel del att sätta tänderna i. På samma lekfulla sätt som boken presenterar dem.