25 september 2007

När kommer nästa?



Jag har suttit och läst runt på många bloggar nu om Amberville och marknadsföringen däromkring. Jag håller fortfarande fast vid att de verkligen har lyckats med marknadsföringen eftersom den och inte minst boken har fått stor uppmärksamhet i bloggvärlden!

Många verkar diskutera som att det är meningslöst att bara skicka boken till 100 bokbloggare eftersom bokbloggare mest läser varandra. Jag tror dock att det inte spelar någon roll alls. För vem har hört talas om en boknörd som sitter inne på sina boktips eller övriga bokreaktioner? Jag har dock inte förmågan att begränsa mig till bloggen som enda kanal utan är på alla jag känner med mina åsikter och tips. Räkna då alla du känner gånger 100 och du har en rejäl spridning. En trovärdig sådan dessutom. Jag tycker det är roligt att man här har börjat använda sig av nya vägar och att jag får vara med!

En annan sak som många tar upp är presenterna man får. Jag för egen del, som ni redan läst, tycker bara det är roligt. Det blir hela tiden en påminnelse om vad boken handlar om och kan eventuellt ge nya infallsvinklar genom att fokusera på viktiga delar som man kanske inte själv reflekterade över. Jag tycker inte heller att det är meningslösa saker man får. Godis är gott, en tändare har man alltid användning av någon gång, en disktrasa absolut och purjolök är faktiskt en god grönsak! När det gäller purjolöken håller jag med om att det är en väldigt udda sak att få i brevlådan, men på något sätt känns det ändå som att det var den presenten som mest hör ihop med boken eftersom det faktiskt förekommer en purjolök i den. Jag skulle gärna tänka mig ett litet mjukdjur som tackpresent också!
För att kommentera boken och författaren pendlar jag mellan att tro att han (fast det kan ju lika gärna vara en hon) är knäpp eller en mycket intelligent människa. Jag ligger nog faktiskt mer mot intelligentsidan... Väldigt bra ihopknutet av alla trådar som svävade omkring. En mycket intressant diskussion om livet och döden som jag gärna hade sett lite mer utvecklad. Väldigt realistiska personporträtt som inte kändes tunna. Mycket beskrivande detaljer som gör att man verkligen tror på historien.

Avstickarna från historien som mestadels berättas utifrån ett förstapersonsperspektiv störde jag mig lite på i början, men allt eftersom jag läste insåg jag att även de bidrog till att fylla i luckor och göra historien mer realistisk. Om det är något jag tycker författaren lyckats extra bra med är det att se till att täcka upp fullständigt. Finns det något resonemang i boken som någon vill ifrågasätta? Är det något ni menar inte håller?

Till sist vill Emma-Sara veta vilka citat som fanns på mina presenter!
  • Tändaren - "Det är svårare att vara god än att vara ond"
  • Tablettasken - "Jag snodde den från feta grisen för länge sen. Det var rätt åt honom"
  • Purjolöken - "Björnen snubblade till på en purjolök som låg på trottoaren, men lyckades undgå att trilla och gick vidare; även i tanken"

Som jag förstått det står det "Ensam är stark. Men två är en starkare" på disktrasan och dessutom verkar det som det finns iallafall några citat till som har förekommit. Vilka fler finns det?

2 kommentarer:

E-S sa...

Tack för att du berättade! Det fick mig på något underligt vis att vilja läsa boken. Det där med den feta grisen och en purjolök som ligger och skräpar tilltalar mig på ett sjukt plan....

Uno Nilsson sa...

Läste boken under semestern. Underfundig och bra, ger tankar om såväl det stora som det lilla. Men någon deckare är den inte, snarare en klassisk allegori, en fabel. Om marknadsföringen vet jag inget alls, råkade på boken när jag skulle handla resepocketböcker. En ren tillfällighet alltså. Men en tillfällighet väl värd sin läsning.

Related Posts with Thumbnails