Första meningen

Jag har börjat skriva upp första meningen i alla böcker jag läser i min läsdagbok. Jag tittade igenom dem för ett tag sen och kunde hitta ett tema bland dessa. Det stämmer inte med böckerna generellt, men just den första meningen har en tendens att dra åt det hållet.

Det här är de böcker jag hunnit läsa hittills i år. Stjärna i kanten till den som kan identifiera några.

"En oktoberdag 1952 läste jag i tidningen att prins Julio Valerio Cima Vivarini var död."

"When she was home from her boarding-school I used to see her almost every day sometimes, because their house was right opposite the Town Hall Annexe."

Han kidnappar henne senare och hon dör.

"Hon lämnar huset i hast iförd en kappa som är för varm i det här vädret." Det gör hon för att kunna stoppa stenar i fickorna när hon ska dränka sig.

"De tog henne levande för hon vägrade att dö."

"Först trodde João att det var en fågelskrämma." Men egentligen var det en hängd man i ett träd.

"When the first call came that morning I was with a student, so I didn't answer it." Samtalet var en varning om ett murder to be.

"Jag var inne på tredje sömntabletten och andra glaset whisky när han knackade på dörren." Självmordsförsök.

"The silent witnesses lie everywhere, passing from one form to another, gradually becoming unrecognizable to their nearest and dearest." De döda kropparna och själarna.

"Isabel Dalhousie såg den unge mannen ramla ner över balkongräcket högst upp i konserthuset." Han dog.

"Things started to fall apart at home when my brother, Jaja, did not go to communion and Papa flung his heavy missal across the room and broke the figurines on the étagère." Har inte med temat att göra, möjligtvis på ett mycket långsökt sätt.

"Jag minns hur vi dog."

"Jag ska dö."