Glasbruket - Arnaldur Indridason

Det här är en av mina pocket&prassel-böcker från förra omgången som faktiskt är en omläsning. Jag har läst det mesta av Indridason och på något sätt tycker jag om hans deckare även fast jag inte kan förklara det. De är väldigt lågmälda och jag tror det är den isländska stämningen jag fastnar för. Det är inte drama och superspänning som en del andra deckarförfattare har en tendens att fastna i utan allt går på i sin lilla bubbla och helt plötsligt slår insikten ner och avslutar på ett snyggt sätt.