Flickböcker

När jag var en flicka älskade jag flickböcker. Och det är just de här som var mina favoriter.

Jag har ett antal Kittyböcker hemma i mamma och pappas bokhylla och de flesta (tror jag) är från när mamma var liten. Det är så fint när alla små böcker med röda pärmar står på rad. Jag läste självklart även de moderna flickböckerna som Tvillingarna också, men det var alltid de äldre som jag tyckte bäst om. De Fröken Sprakfåle jag äger (mamma äger) var en period i mitten av tonåren uppställda på mitt rum som dekoration. De är faktiskt väldigt mycket finare med tygrygg och målade framsidor än de som har en plastliknande rygg och försöker efterlikna ett fotografi.

Enligt NE.se är en flickbok en skildring om och för unga kvinnor, företrädesvis av medelklass, som i sin klassiska utformning ofta beskriver huvudpersonens utveckling från barnsligt uppror ("yrhätta") till social mognad och försoning med tidens kvinnoideal. Unga Kvinnor och Anne på Grönkulla är några av de allra tidigaste exemplen på flickböcker.

Man kan antagligen diskutera kvalitén på flickböcker ganska länge. Många anser att det är banala historier som används för att pränta in olika budskap i huvudet på unga flickor, men jag tror inte att det för en ungdomsboks målgrupp (11 - 15 år) spelar så stor roll. Jag tror inte att man som tolvåring får ut mer av en perfekt och välskriven text än en halvdan (om det nu är det de är) och jag tror inte att böckerna har några dolda budskap som förstärker en socialisering in i olika könsroller. Idag blir man ständigt ipumpad intryck från en mängd olika håll och att enbart ta till sig budskap från böcker som är skrivna för mer än sjuttio år sen i en sådan situation känns som en förenklad syn när de flesta böcker dessutom försöker skildra en önskan om egen identitet och att växa upp till självständiga individer.

Självklart är det alltid viktigt att ha en kritisk syn på det man tar till sig och för en ung tonåring är det kanske inte alltid helt lätt, men i en kontext som inte på något sätt påminner om den man själv befinner sig i är risken för överdriven identifiering antagligen inte särskilt stor. Gjorde Bamse oss till kommunister?

Det som började som en hyllning till flickboken spårade ur lite till en diskussion om könsroller och sekundärsocialisering, det var inte meningen... Det jag vill ha sagt är iallafall att jag läste mycket flickböcker när jag var liten och jag tyckte mycket om dem. De gav mig ganska mycket i form av att ha utvecklat mitt läsande och min perceptionsförmåga samt förmåga att lösa problem (framför allt Kitty) men jag har inte märkt några starkare önskningar om att få bli hemmafru när jag blir stor.

Bild: NE.se