Det här kommer inte att bli ett jätteintressant inlägg om en ny spännande bok utan snarare ett säkert ganska tråkigt inlägg om en 20 år gammal bok för alla som inte är intresserade av statsvetenskap, krig eller konflikter...
Jag har läst The Causes of War, Orsakerna Till Krig och det har varit en lång resa genom 300 års krig och konflikter, inte mitt största intresse direkt... Däremot är teorierna bakom vad som orsakar ett krig intressant!
Blainey går igenom 10 olika terorier eller uppfattningar om orsaker till krig och diskuterar dess riktighet och överensstämmelse med verkligheten utifrån sitt empiriska material; samtliga internationella konflikter mellan stater från och med 1700 till (tror jag) bokens tryckår, första upplagan 1973 eller den tredje 1988, är inte riktigt säker på vilken. I vilket fall som helst tror jag de femton åren inte är av så stor betydelse med tanke på de tidigare 300 årens material.
1. War-weariness & War-enthusiasm
Den här uppfattningen går ut på att man som folk och nation inte har krig i färskt minne och har glömt allt det hemska som förknippas med ett krig och ser bara den ära och den makt kan få genom att föra ett nytt krig. Krigströttheten innebär att man nyligen kommit ur ett krig och fortfarande försöker reda ut dess konsekvenser och i och med det inte är redo för att gå in i en ny konflikt.
Blainey menar att det finns litet stöd för en sådan här uppfattning. För det första är det väldigt svårt att avgöra att en lång fred verkligen beror på att man är "trött" på att kriga eller att nya krig beror på att man längtar efter att få visa upp sin makt. Det är dessutom vanskligt att betrakta stater som organiska= det vill säga som en enda enhet. Folket i en stat kan ha mycket olika upplevelser och uppfattningar om tidigare krig. Empirin visar även att länder som varit i krig oftare hamnar i nya krig. Ett exempel från idag kan vara att Europa som inte varit i så många krig under en ganska lång tidsperiod inte har glömt och blivit entusiastiska över att gå in i nya konflikter och USA som har medverkat i ett flertal krig hela tiden befinner sig i nya konflikter utan att tröttna.
2. The Steam Machine
Ångmaskinsliknelsen går ut på att ett land bygger upp ett tryck som till slut måste användas till något; antingen fredliga eller krigiska ändamål. Den här energin som byggs upp är begränsad och när den tar slut måste ett nytt tryck byggas upp. Den fredliga aspekten av ångan är att man kan använda samma energi som för att gå till krig till andra ändamål, till exempel att bli rika. Om inte den industriella revolutionen hade tagit så mycket energi hade det kanske startats fler krig. Blainey menar att det inte håller att det finns en begränsad mängd ånga, bland annat med USA som exempel där de under långa perioder varit engagerade i flera olika energikrävande aktioner som att hålla Sovjetunionen på avstånd, Vietnamkriget, interna rasuppror, industriell expansion och samtidigt landa folk på månen.
3. Paradise is a Bazaar
Den här uppfattning har en liberal grundtanke och har sitt ursprung i det sena artonhundratalets England och går ut på att länder som handlar med varandra inte krigar med varandra. Handelskontakter mellan länder gör att konflikter blir omöjliga eller iallafall oönskvärda då kontakterna har ett ömsesidigt beroende av varandra. Med handel följer dessutom en rad andra saker som gör att krig och konflikter inte har möjlighet att gro; man lär sig att förstå varandra, får nya värderingar och dessa värderingar institutionaliseras genom gemensamma sammanslutningar. Kommunikationer mellan länder blev även nya och bättre. Blainey menar dock att de nya kommunikationerna inte bara var av godo utan att de också förenklade möjligheterna för krig genom möjligheten till överilade beslut och snabba transporter. De allianser som bildats genom handelskontaker blev i slutändan snarare allianser för krig istället för allianser för fred som var originaltanken. Det liger ändå något i den här teorin då det vanligtvis förklaras krig mot de stater som ligger i det internationella systemets utkanter. Handel är alltså något som för länder ihop men det är inte en tillräcklig anledning för fred.
4. Dreams and Dellusions
Dreams and Dellusions handlar om hur länder ofta förbiser konsekvenserna av ett krig i jakt på de fördelar det kan ge. Det här är en farlig optimism där WWII är ett bra exempel. Man tar sina egna fördelar för att tro att kriget kommer bli kort, men man glömmer samtidigt bort att den andra sidan ofta resonerar likadant. Blainey tar upp ett exempel på när en ledare faktiskt övervägde det andra argumentet och inte skyndade in i en konflikt. 1962 släpptes en bok som handlade om Första Världskrigets optimistiska förväntningar. Den säga ha lästs av President Kennedy under upptakterna till Kubakrisen och ha fått honom att undvika allt för stor optimism i sitt planerande av åtgärder mot Kuba.
5. While Waterbirds Fight
Den här teoribildningen refererar till en tredje part som blandar sig i en redan pågående konflikt och kan snappa åt sig bytet utan att bli störd. Blainey menar dock att det finns ett antal exempel på konflikter där ingen yttre fiende har blandat sig i.
6. Death-Watch Wars
Det finns en större risk för krig när ett lands ledare dör. Man uppfattar det som att ett land försvagas när de inte har någon stark ledare att mobiliseras under. Men Blainey anser att en ledares död också kan innebära fred; den nya makten kan till exempel bestämma sig för att dra sig ur en redan pågående konflikt etc. I dag är det också rimligt att inte bara titta på konflikter mellan stater utan att oroligheter inom landet kan uppstå när en ledare dör. Ett exempel är Tito i Jugoslavien som var en sammanhållande ledare men efter hans död splittrades landet allt mer i konflikter och slutligen bröt ett inbördeskrig ut.
7. Scape-goat Wars
Scape-goat betyder syndabock och i den här uppfattningen bemöter man inre oroligheter med yttre krig för att flytta uppmärksamhet från de inre problemen till de yttre hjältedåd man förhoppningsvis utför. Problemet med detta enligt Blainey är att det är svårt att avgöra kausaliteten; vad orsakde verkligen konflikten? Det finns många intressanta exempel på detta, filmen "Wag the Dog" är antagligen det mest intressanta men även en kontroversiell konspirationsteori. Här skapas ett krig i en studio i USA där nyhetsinslag spelas in för att lura befolkningen att man är ute och vinner ett krig medan det i själva verket handlar om att presidenten behöver vinna röster efter en skandal som minskat hans trovärdighet. En annan kulturell referens kan göras till 1984 av George Orwell där det ständigt pågår ett krig mot olika parter. Detta gör att folket tror att de måste stöda sin stat och rättfärdiga storebrossamhället för att undvika något ännu värre; att förlora kriget mot fienden.
8. War-chests
Krigskassekrig innebär att man har pengar och resurser till att starta ett krig och därför gör det. Krigen kan också uppstå på grund av att man inte har men vill tjäna pengar genom kriget. Enligt undersökningar som jämfört ekonomisk konjunktur och krig visar det sig att det är störst chans för krig i en uppåtgående konjunktur. Detta kan bero på en ny optimism eller att det finns ett uppdämt behov. Blainey anser att det är svårt att hitta ett orsaksförhållande i det här fallet och han anser även att inleda ett krig för att bli rik inte är realistiskt eftersom man oftast förlorar mer än man tjänar.
9. Calendar of War
Här spelar tidpunkten roll för att ett krig verkligen inträffar. Undersökningar visar att de flesta konflikter inträffar under våren och på sommaren när det är torrt ute och lätt att ta sig fram och skaffa föda medan nästan inga startar på vintern. Det bör dock betraktas som en omständighet snarare än en orsak. Förr hade man även jordbrukets kalender att ta hänsyn till medan det inte är lika viktigt idag med den nya ekonomin och teknologin. Tidpunkten kan ha varit en bidragande orsak till det senaste Irakkriget. USA anföll på våren, möjligtvis på grund av att kunna klara av de hårdaste striderna och i förhoppning att störta Saddam Hussein innan den varmaste sommaren slog till.
10. The Abacus of War
Abacus betyder egentligen kulram men syftar i det här fallet på maktbalans. Den här uppfattningen bygger på att en tydlige maktdelning ger fred och att en otydlig maktdelning ger krig. Det här verkar också vara Blaineys egen huvudtes. Han går igenom hur många aktörer som är lämpliga i det internationella systemet och vad de har för för och nackdelar. Ett multipolärt system innebär många stormakter och det kan bidra till ett jämnare styrkeförhållande, men det kan också göra så att en aktörs förändring sätter hela systemet ur balans. Ett bipolärt system har två stormakter. Fördelen med detta är att man vet vem som är sin fiende, men nackdelen innebär att man bygga upp en terrorbalans till oerhörda proportioner som under Kalla kriget. Ett unipolärt system innebär en ensam stormakt.
Om ni har läst ända hit, säger jag: duktigt! Om ni inte har det utan bara hoppade ner för att se vad som stod sist är det också helt okej eftersom jag först och främst skrev ner det här för min egen del. Jag har faktiskt lyckats pränta in det lite hårdare i mitt huvud nu. Klasskamrater eller eventuella andra Blainey-läsare får gärna påpeka mina fel!
Bild: Bokfynd
