One Day - David Nicholls

I en av alla hyllningar till den här boken läste jag att den träffade helt rätt för alla trettioplussare som kunde känna igen sig mycket i hur man tänker om hur livet kommer att bli och sedan upptäcka att det inte riktigt blir som man tänkt sig. Nu har jag iofs inte jättemånga år kvar till trettio, men kanske är det anledningen till att jag inte stämmer in i hyllningskören.

Jag tyckte att det här var en helt okej bok. Lättläst och ett ganska intressant upplägg. Men jag kan inte alls se att den höjer sig högt över snittet. Jag tycker inte heller den är dålig och känner att det mer är en fyra än en trea. Dock lämnar den mig ganska oberörd och jag kommer nog inte tänka så mycket på den i framtiden.

När jag började läsa funderade jag ganska mycket på titeln. Är det En Dag som i en specifik dag, eller är det En Dag som i att en dag kommer det här att hända? Jag är fortfarande inte riktigt säker eftersom jag tycker att båda alternativen fungerar. Måste också tillägga att det tog mig ungefär halva boken innan jag insåg att under de 20 år man får följa Emma och Dexter är det precis samma dag varje år man får komma in i deras liv.

Blueeyedboy - Joanne Harris

Äntligen säger jag idag. Men inte på grund av nobelpriset som Gert, utan för att jag har lyckats ta mig igenom Blueeyedboy av Joanne Harris. Jag var lite skeptisk till bokens utformning redan från början trots att jag såg fram emot de teman som skulle behandlas, men jag litade ändå på att Joanne skulle styra upp det här.

Däremot tror jag att det var just upplägget som gjorde det svårt för mig. Hela boken presenteras i form av blogginlägg, eller egentligen mer dagboksinlägg på internet. På det sättet får vi grunddragen i handlingen och hos karaktärerna. Det är säkert ett medvetet val av författaren att använda just den här tekniken då läsaren inte får mer information än just det som skrivs i inläggen av två specifika personer. Men för min del har det visat sig svårt att ta till sig, kanske just för att jag inte gärna läser inbundet och att läsandet blivit väldigt sporadiskt. Det är svårt att plocka upp trådar när man hela tiden börjar från noll.

När man tar sig in och accepterar formatet visade det sig att det här faktiskt var riktigt spännande. Väldigt spännande rättare sagt. De sista 50 sidorna vände jag nästan innan de var utlästa. Jag ville så gärna lista ut hur det hela låg till för trots massor med ledtrådar var det inte solklart. Under dessa sista 50 sidor förväntade jag mig såklart en twist och den kom som ett brev på posten. Det jag inte hade förväntat mig var att det fanns en twist till. Och det är just de här sista 50 sidorna som får mig att tveka, tycker jag om eller tycker jag inte om.

Joanne Harris är en sådan författare som vet precis vad hon håller på med. Det finns inga lösa trådar och allt man tyckt var oklart under resans gång är alltid mycket tydligt i slutet. Språket kan jag inte sätta fingret på, men det finns ju något där som gör att jag alltid vill ha mer. Hoppas nu att det inte dröjer allt för lång tid tills det är dags nästa gång.

Något jag undrar över är om jag kan vara den enda i Sverige som läst boken. När jag googlar kommer inga andra träffar upp än de från internetbokhandlarna. På bok.nu har hittills ingen betygsatt den och jag kommer nog också avvakta ett tag eftersom jag har väldigt svårt att bestämma mig.

Vågorna - Virginia Woolf

Jag har aldrig läst något av Virginia Woolf förut så en full bokhylla tyckte det var dags i förra månadens pocketkedjepaket. Jag är väldigt tacksam för att hon skickade just den boken till mig för annars hade jag antagligen inte tagit mig för att läsa något av Virginia Woolf.

Det här är inte den bästa bok jag läst och inte ens den näst bästa, men det var roligt att läsa! Jag har saknat textanalysen sen jag slutade gymnasiet och det var ju ett tag sedan. Men här finns det massor att ta av. Miljoner beskrivningar och metaforer. Det är symboler hit och symboler dit och ett mycket tydligt tema som följer hela boken. Titeln Vågorna är synlig på mer än ett sätt, men jag tänker speciellt på att texten är skriven i böljande meningar så det känns nästan som att man guppar på vågor själv när man läser.

Mycket fascinerande författare och jag kan förstå varför hon förtjänat all denna uppmärksamhet. Nu är jag lite sugen på att läsa mer, men det får vänta tills min avdankade analyshjärna återhämtat sig.

An Education

Den här filmen var så fin och jag tyckte så mycket om den! Jag fick sitta i en av de bästa biosalongerna hittills, en mysig söndag med finaste sambon och bara ha det trevligt.

An Education har vunnit massor av priser och det förstår jag. Carey Mulligan som spelar huvudrollen har inte bara varit med i Stolthet och Fördom tidigare utan kommer även ha en ledande roll i Kazuo Ishiguros Never Let Me Go som just nu är i post production. Det ser iallafall jag väldigt mycket fram emot!

The Collector - John Fowles

Det här är inte en av de bästa böckerna jag läst, trots att jag hade höga förväntningar. Men det är ändå en av de mer fascinerande böckerna jag läst och jag förstår att den har blivit kult.

Det är otroligt hur författaren så trovärdigt kan beskriva hur det känns att vara besatt till den grad att man kidnappar en kvinna och låser in henne i källaren samtidigt som man dyrkar henne så högt att man är beredd att ge henne allt utom frihet. Eller hur han kan veta hur det känns att vara fängslad mot sin vilja på obestämd framtid och ändå känna respekt för sin fångvaktare.

Tillräckligt bra och intressant för att få mig att vilja läsa mer Fowles.

Guernseys litteratur och potatisskalsjpajsällskap - Mary Ann Shaffer

Till en början tyckte jag att Guernseys... som utspelar sig i form av en brevroman var väldigt seg. Jag kunde inte komma överens med karaktärerna och jag tyckte inte att det blev något flyt. Det var det i och för sig aldrig eftersom flera olika berättare förde historien, men allteftersom blev jag ändå fascinerad och det var intressant att få andra världskriget ur kanalöarnas perspektiv.

Shaffer gör också ett bra jobb i att presentera karaktärernas relationer till varandra och på det sättet tror jag att brevupplägget kan vara till fördel. Boken har fått mycket bra kritik, men lika lyrisk som andra är jag ändå inte riktigt trots att håller med om att den var bra!

Sherlock Holmes

Jag hade en bra känsla om Sherlock Holmes. Och jag hade rätt! Det var en jättemysig och väldigt ofta rolig film. Skådespelarinsatserna var lysande och jag hoppas mycket på en eventuell uppföljare som ryktas inneha Brad Pitt i en av rollerna... Jag har en bra känsla om den med!

Her Fearful Symmetry - Audrey Niffenegger

Åh vad jag tycker om den här boken! Jag älskade den kanske inte från första sidan precis som med Tidsresenären, men när jag fått grepp om alla karaktärer och kunde spendera flera timmar i rad i sängen med boken älskade jag den också. Det är stämningen jag fastnar mest för tror jag. Och att man tycker så mycket om karaktärerna trots alla deras brister.

Tidsresenären var en klar femma. Tyvärr tycker jag handlingen spårade ur en aning i Her Fearful Symmetry mot slutet och förtjänar därför endast en fyra. Om det nu är så bara.

Nackdelen med att läsa ut en bok 20 dagar efter att den kommit ut är att det kommer dröja väldigt lång tid innan samma författare ger ut nästa bok...

Stolthet och Fördom - Jane Austen

Sent en kväll i förra veckan läste jag ut boken som alla andra redan verkar ha läst. Jag var lite rädd att jag inte skulle tycka om den. Men jag hade fel och Bok.nu hade helt rätt som visste att jag skulle ge den en stark fyra rakt av.

Jag avslutade den sista delen av boken i en ekhage fylld med vitsippor någonstans i Södermanland. Stämningen av att ligga i ett trångt tält med en sovande pojkvän på ena sidan, jagande ugglor utanför tältduken och en pannlampa på bröstet passade Stolthet och Fördom perfekt!

Nu har jag gjort det och nu är jag sugen på att läsa mera av samma. Eller lite austenbook tillsvidare...

Arthur & George - Julian Barnes

Tidigt förra hösten började jag läsa Arthur & George, men någon gång i februari gav jag upp. Det gick segt och jag fick inte ut något av det. Men det är ändå en bok jag ville läsa så jag tog upp läsandet igen.

Eftersom beslutet att sluta läsa kom gradvis och berodde på att jag helt enkelt valde att läsa andra böcker fanns det fortfarande ett bokmärke där jag slutat. Jag hade inte orken eller motivationen att läsa från början så jag började bara där jag slutade sist. Tror det var ett smart drag, jag mindes de stora dragen i historien och eftersom jag även den här gången är less på språket och trögtänktheten var det skönt att slippa genomlidan den första halvan igen.

Även fast jag har alla slags aversioner mot handlingen, språket och karaktärerna i Arthur & George är det ändå något jag tycker om med den. Jag är glad att jag lyckades lästa ut boken, men jag tror inte jag kommer läsa den igen.

Autografjägaren - Zadie Smith

Japp, det tog sin lilla tid det här... Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Egentligen tyckte jag inte om White Teeth, så jag vet inte varför jag fick för mig att köpa den här för några år sedan.

Det började ganska tråkigt och grått, och det fortsatte ganska tråkigt och grått. Jag var inte säker på vad det var författaren ville säga och vilka teman som egentligen var viktiga. Jag kan absolut ingenting om judendom så om det var däri symboliken fanns missade jag det.

Det tog sig och blev ganska spännande ett tag innan slutet. Men när slutet äntligen kom slutade det lika tråkigt och grått och intetsägande som det började. Jag ska nog moocha bort den här så fort som möjligt :)

Never let me go - Kazuo Ishiguro

Det här är en sån bok jag hittade av en slump. Jag har inte sett den förut och har inte hört något om den förut. Men omslaget var fint och baksidan var lovande (för jo, jag läser baksidan när jag hittar helt okända böcker) så jag slog till. Sen dess har jag letat reda på lite olika omdömen och många har sagt att det är en fin berättelse som helt plötsligt gör en tvärvändning och chockar läsaren.

Och jag kan hålla med om att det är en väldigt fin berättelse. Den är väldigt stillsam och ibland kan den kännas lite tråkig. Men eftersom man alltid måste ge hela boken en chans och att det var utlovat en extra twist läste jag klart.

Till min besvikelse upplever jag aldrig någon vändning och jag blir inte chockad eftersom berättaren hela tiden förberedar mig på vad som komma skall. På ett sätt känns det som att det är en gammal människa som tar mig igenom historiem (men det är det inte) som har levt sitt liv, accepterat det som varit och fullproppad i mediciner som förhindrar känsloyttringar berättar en likgiltig ton vad som har hänt. Det är sällan glädje eller sorg, ilska eller förvåning, det är bara såhär är det!

Även om jag hade förväntat mig mer är jag glad att temat i boken inte överexploateras utan hanteras som vilken sak i världen som helst. På ett plan måste jag nog säga att den var väldigt bra ändå. Framförallt tycker jag om författarens ton och kommer antagligen läsa mer av honom i framtiden!

My Fair Lady

Pygmalion är en av mina favoriter. Och att spela in My Fair Lady med Keira Knightley i huvudrollen kan väl inte bli annat än bra? Jag ser mycket fram emot detta!

Arthur & George

Jag läste en recension i höstas där det stod att om jag bara skulle läsa en bok i höst så var det Arthur & George av Julian Barnes.

Och sanningen är att sen jag köpte den så har jag nästan bara läst en bok. Den är så seeeeg.... Den tar aldrig slut och det är tråkigt och det är trögtänkta karaktärer i den och jag blir så less. Jag trodde verkligen den skulle bli bra och jag tyckte det artade sig bra i början av boken, jag tyckte om språket och historien verkade okej... Men nu känner jag mig lurad, jag la den åt sidan för ett bra tag sedan, men tänk vad många andra böcker jag kunnat läsa om jag inte fortsatt försöka kämpa med denna....

Är det någon som har ett bättre intryck som tycker det är värt för mig att avsluta boken?

Harry Potter

Jag väntade till den kom på svenska och jag har inte lyckats bli utsatt för några spoilers alls och nu har jag äntligen fått hem boken vilket passar alldeles utmärkt när jag är hemma och sjuk :) Jag utgår från att många av er skrev sina recensioner för ganska länge sen, har ni lust får ni gärna lägga en länk i kommentarerna så att jag kan se vad ni tyckte!

Gentlemän och Spelare - Joanne Harris

Om ni har tittat i min bokhylla och läst mina tidigare inlägg så står det nog ganska klart att jag tycker om Joanne Harris. Om det inte har gjort det så kan jag förtydliga nu - Jag älskar Joanne Harris!

Jag älskar sättet hon skriver på och jag älskar det hon skriver om. Det är på gränsen till magisk realism, men det är så mycket på gränsen att man inte riktigt kan avgöra om det verkligen kan fungera på det sätt som hon beskriver det eller inte och det gör att man tror att sagor finns i verkligheten. De flesta, eller faktiskt nästan alla, hennes huvudpersoner är kvinnor men hennes senaste bok utspelar sig på en pojkskola.

Berättelsen tar två olika spår; det ena handlar om en ung tonåring som leker med gränser under sin uppväxt och det andra om en gammal lärare som får hantera förändringar som inte alltid ses som positiva. Båda spåren går parallellt genom hela boken, men det skiljer ibland flera år mellan dem. Huvudpersonerna återkommer i varandras spår och deras relation är komplicerad att reda ut. Handlingen trappas hela tiden upp och innan det är slut sitter man nästan och biter på naglarna. Det som till synes börjar som ett pojkstreck eskalerar och hamnar till slut vid terror, det är jättespännande!

Jag tycker det är jättetråkigt att behöva sitta och läsa om en bok där man får hela handlingen förklarad för sig i förväg, Jag vill läsa själv! Därför tänker jag inte berätta mer om Gentlemän och Spelare just nu. Det man däremot kan säga som inte rör handlingen är att det inte bara är för huvudpersonerna i boken det här är förvirrande. Det är förvirrande för läsaren också. Man sitter hela tiden och funderar: Vem är vem? Vem gör vad? Och framförallt varför? Det är däremot inte förvirrande på ett dåligt sätt. Oredan gör att man hela tiden vill läsa mer och mer och det här gjorde så att jag höll på att låsa in mig på hotellrummet på vår Parissemester i Januari. Det gjorde jag inte, jag var ute och njöt av det man ska se i Paris, men efter en hel dag när man varit ute och fått ömmande fötter är det jätteskönt att få lägga sig och läsa. Den twist som till slut avslutar boken kommer helt utan förvarning och förklarar alla funderingar jag tidigare haft!

Jättebra bok! Det bästa jag läst på länge! Läs!!

Lätt som en plätt och fraktfritt (om man är student) köper du boken här:


Just nu finns den bara som inbunden, men i sommar kommer den på pocket. Mitt råd är att inte vänta till dess, för den är faktiskt relativt billig också som inbunden!

(Mamma, jag tar med boken hem i helgen!)

Bild: Bokfynd

Oranges and Lemons

Here comes the candle to light you to bed
and here comes the chopper to chop of your head

Det här är ett citat ur en av mina favorit/hatböcker. Får lite dubbla associationer av den men det här citatet sitter fast i huvudet och ger boken en positiv klang trots sitt budskap. Egentligen är det ett andrahandscitat eftersom det är ur versen Oranges and Lemons.

Vet ni vilken boken är? Återfinns i min bokylla...

Bild:http://www.virtualbay.co.nz/